När du lyssnar på musik vidgar du ditt inre. Du lär dig saker du inte visste fanns innan. Ju mer musik du hör, desto finare musik kan du skapa, och desto mer intressant blir den. Det är det det handlar om, inte om att öva upp dig till perfektion på att spela ett instrument, utan att använda instrument för att förmedla någonting – en känsla, en stämning, en idé.

Att kunna spela ett eller helst flera instrument hjälper dock. Det ger dig fler möjligheter till musikaliska upptäckter, och gör att du lättare kan uttrycka dig musikaliskt. Att köpa instrument kan också vara fantastiskt för kreativiteten. Men det är inte nödvändigt. Inget är nödvändigt, utom passionen. Du behöver inga instrument. Rösten räcker, och om du inte vill sjunga kan du använda vilket annat föremål som helst som råkar finnas till hands. Det är verkligen sant, att allt kan vara musik. Det viktigaste är att bara göra, och inte bry dig om vad någon annan tycker.

Sök det sanna och fina, så länge du tycker om det betyder inget annat någonting. Känsla Musik är ett vapen i fredens tjänst. Den är också en oerhörd naturkraft och en underbar medicin. För den som spelar såväl som för den som lyssnar. Musik är välgörande och läkande. Försök förändra någon eller något med din musik. Försök beröra någons inre. Börja med ditt eget. Om du skriver musik, skriv något betyder någonting.

Om du inte skriver musik, börja med det. Om du spelar, spela som om ditt liv hängde på det. Om du sjunger, mena varje ord. Och det allra viktigaste – gör aldrig något falskt. Var ärlig mot dig själv, och i förlängningen mot andra. Musik är något fantastiskt eftersom vi genom den kan vara helt öppna mot varandra på ett sätt vi annars aldrig kan. Därför: ge dig hän.

En helg som sent kommer glömmas!

Som sagt är den helgen något som jag verkligen längtar till. Skulle vara coolt att gå på Beatles museet, men det kanske inte blir tid över för det. Vi får se helt enkelt. Är medveten om att London är en riktig dyr stad, så vi kommer ändå försöka att hålla oss till en budget. Men vi har sänkt kostnaderna ganska mycket, då vi förbokat både hotell och bussbiljetter för några veckor sedan. Är som sagt ung musiker och lägger mycket pengar på det, så det blir förutom maten inte så många småutgifter hoppas jag. Skulle vara väldigt coolt om vi kunde cykla genom London – för det har alltid varit lite av en dröm också.

Besöka alternativa ställen.

Är egentligen inte så mycket för turistställen. Visst, kommer vi åka förbi London Eye och ett par casinon. Men det är nog inte riktigt det vi är ute efter. Vill ju ha kvalitet och rockkänsla utan massa turister som tar tusentals bilder. Alternativet blir nog därför att gå runt hela Camden. Jag har hört väldigt mycket bra om just Camden och alla rockklubbar och pubar som finns där och även känslan man hört från andra polare – känns ju gedigen och skön. Så det här kommer absolut vara ett ställe jag förmodligen kommer att uppskatta väldigt mycket. Har hört mycket bra om maten där, så det kommer vara kul att besöka mer eklektiska ställen också. Vill prova på lite jamaikansk mat om vi hittar förutom pommes och fisk. Kommer verkligen att uppdatera mer på bloggen efter London-resan.

Ett flöde som förändrar allt!     

För att hålla på med musikskrivandet, måste man hitta ett flöde som tar din inspiration till ett helt nytt ställe. Älskar processen att skriva låtar, men kan ibland tycka det är svårt att få ihop det med bandet – därför väljer jag som många andra låtskrivare, att skriva låtarna först och sedan presentera de för bandet. De allra bästa banden har faktiskt gjort på det här sättet. Tänk dig John Lennon och Paul McCartney som båda skrev för The Beatles, men även skrev låtar själva för bandet. I vilket fall som helst är det alltid ett äventyr att skriva ny musik och det är en fantastiskt givande process. Tänk på att det är viktigt, att som musiker hitta din unika röst och fortsätta med flödet – när det väl kommer till dig.

Libertines och Strokes, 00-talets fantastiska indierock Ett band som är speciellt för mig är The Libertines. De var ett av de första banden som verkligen slukade mig, och nästan alla mina kompisar när jag var fjorton-femton lyssnade på dem. De representerade liksom allting man önskade sig, allting man drömde om, allting som var spännande med musik. Det tyckte jag i alla fall då, och det tycker jag nog fortfarande när jag lyssnar på dem idag. Deras musik och allting med dem är så ärligt och så direkt. Det fanns liksom inga gränser mellan dem och en, mellan bandet och publiken, när man såg dem live.

Och Strokes, som egentligen kom före Libertines, med deras, läderjackor, trasiga Converse och supersmala stuprörsjeans med hål i… Och Julian Casablancas som var så cool med sin distade Iggy Pop-song, och Nick Valensis och Albert Hammond Jr:s gitarrer… Wow. De var så sjukt bra, och tajta på ett annat sätt än Libertines (även om just det där oslipade var en del av Libertines charm och som gjorde dem ännu bättre än Strokes, i min mening).

Joy Division var också speciella för mig under en period i gymnasiet, liksom för många andra. Allt med dem var så mörkt, så hårt och så starkt. Och Ian Curtis röst… Samma sak med Bob Hund, de var något helt unikt. Och Thomas Öberg, sångaren, var så fantastisk rolig också! En genomgående grej med alla band jag verkligen gillar är att de är losers eller outcasts på nåt sätt. Därför gillar jag ju nästan alla 90-talsband, i princip, inte minst de från Sverige: Broder Daniel såklart, Bad Cash Quartet, Bear Quartet, Kent – jag kan hålla på hur länge som helst.

Mina nya favoriter Det senaste bandet som verkligen knockade mig var Belle & Sebastian. Deras första två skivor är bland det bästa jag någonsin hört. Deras musik är som en mjuk varm filt som bara omsveper en, och man vill bara vara i den för alltid. Och de är så gulliga: deras musik, men också som band, och som personer, de enskilda medlemmarna. De är en sån brokig skara människor att man inte kan annat än att älska dem.

Jag sitter hemma i soffan och har precis kommit hem från en helt fantastisk kväll. Först repade jag med bandet (jag satte gitarrsolot!) och sen drog vi alla hem till Kalles lägenhet och lirade poker ända in på småtimmarna. Det är så roligt att spela tillsammans med dem, vi har hur mycket som helst att prata om och det skrattas alltid mycket. Då jag är ganska ny inom pokerbranchen, men ändå har läst mig massor genom att bara läsa enkla guider på nätet, så kan vi utbyta massor med tips och knep med varandra och även om det är lätt att komma igång finns det alltid något mer jag vill lära mig. Att repet gick bra och att vi spelade tillsammans gjorde verkligen hela min dag. Jag har som sagt lärt mig att spela poker från olika guider på nätet, jag tänkte att jag skulle berätta lite mer om det för er läsare som också är intresserade av att börja spela.

Har du aldrig spelat poker förut?

Poker är en kombination mellan kortspel och vadslagningsspel där man satsar pengar på vem som har eller kan få den bästa kortkombinationen. Man spelar med en vanlig fransk-engelsk kortlek med 52 kort och varje spelare spelar enskilt, men det hindrar inte att man träffas ett gäng och sitter tillsammans. Man är två eller fler som spelar mot varandra. Det är väldigt underhållande och det finns såklart chans till stora vinster. Det är olika regler mellan olika pokerspel, men det lär man sig väldigt snabbt. Det är det som är så roligt, det finns mycket att vinna och det är enkelt att lära sig.

Guider för att lära sig att spela

Jag har lärt mig genom att titta på olika guider på nätet, det är det allra enklaste. Det finns utförliga guider för poker med steg för steg-instruktioner. När du också har kikat runt på internet en kort stund kommer du att vara redo att börja spela direkt! Du får tips och trix kring vad du ska hålla koll på, vad du ska göra med din hand och sedan är det bara att prova dig fram. Det finns alltså olika hemsidor där de presenterar pokerstrategier, vilken som är den bästa pokerhanden, ordbok för poker och mycket mer. På flera ställen har jag hittat “kompletta pokerguider” och där står allt som är viktigt att veta innan du börjar spela. Så sätt igång och kolla runt på nätet efter en enkel guide och jag lovar att du kommer ha roligt!

Eller kanske en billigare Epihone-variant?

Funderar också lite grann på att göra en halvmesyr och vara mer skonsam mot plånboken, och istället skaffa en Epiphone Casino eller Sheraton II. Jag tänker inte köpa Epiphones ES-335-kopia, Dot:en, för även om den är billig – den kostar bara runt 3000 kronor – så är det värt att slänga på en-två tusenlappar till för en Casino eller Sheraton. Hagström har också en fin Es-modell som jag sneglar lite på, som stått på Hellstone i en massa år. Tror man skulle kunna pruta ner den lite också!

…eller en Tele eller SG?

Jag har också alltid velat ha en Telecaster – jag har redan en amerikansk strata men en Tele ger ju nåt helt annat, och är också en gitarr som alla ju helst skulle ha i sin arsenal. Ingen gitarr har ett finare rent ljud, i mitt tycke. Man kan få en schysst amerikansk Tele för under 10 000:-. Likaledes har jag alltid drömt om en Gibson SG. Den är ju lite av en motsats till en Telecaster. En ES-335:a skulle jag säga är mittemellan dem, men är en sån fin gitarr att de kan göra ganska mycket av vad både en Tele och en SG kan göra.

En är betydligt mer överkomlig i pris än en ES-335:a, och jag har älskat den sen jag först såg Jimi Hendrix stå i en sidenmorgonrock på Dick Cavett Show och lira på en vit sådan med ett helt himmelskt skitigt ljud. Men – om jag hade såpass bra med pengar att jag kunde välja fritt, då skulle mitt val vara en ES-335:a, inget snack om saken…